lu.se

Kemiska institutionen

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Oväntat om hur vårt dricksvatten renas

2018-05-15

Nya sandfilter iordningsställs i Rinsjöverket i Skåne. Men de äldre renar allra bäst, visar ny forskning - där har nämligen en koloni av mikroorganismer hunnit bosätta sig. Bild: Sandy Chan.

Fler än två miljoner svenskars dricksvatten filtreras genom sand och grus. En unik på plats-studie i Ringsjöverket i Skåne visar att gamla sandfilter är effektivare än nya. Orsaken? I de äldre finns ett utvecklat ekosystem av hungriga bakterier som renar vattnet. De nya resultaten banar väg för både effektivare filter och varningssystem.

Sandy Chan och Catherine Paul, forskare i teknisk vattenresurslära respektive teknisk mikrobiologi vid LTH, har undersökt en av de vanligare vattenreningsmetoderna i Sverige: sandfiltrering. Deras rön visar, lite oväntat, att äldre sand- och gruslager fungerar bättre än nya.

Förklaringen handlar om mikroorganismer. Det är alltså inte bara sandkornen som gör grovgörat genom att mekaniskt filtrera bort smuts från vatten – vilket man trodde när de här anläggningarna en gång började byggas i slutet av 1800-talet.

– Sandfiltrering är redan från början en hållbar reningsmetod. Den kräver inga farliga kemikalier och generar inget miljöfarligt avfall. Med de här nya rönen blir den ännu mer attraktiv, säger Catherine Paul.

Att sandfilter innehåller mikroorganismer är inte helt ny kunskap. Dock har man trott att sandfilter bidrar till att minska antalet bakterier – men så är det alltså inte.

– Snarare är det så att sandfiltreringen ändrar sammansättningen av mikroorganismerna, och då till det bättre. Bakterierna undanröjer många skadliga bakterier, virus, parasiter och andra otrevliga ämnen. Exempelvis har vi sett att gamla sandbäddar alltid filtrerade bort förorenande E. coli-bakterier, vilket ny sand ibland hade svårt med, säger Catherine Paul.

Kvar finns många oskadliga bakterier som följer med dricksvattnet.

Inte nog med att äldre filter tycks vara effektivare. Bakteriekulturerna skiljer sig också åt. Vilken sand som var med från början styr vilka mikroorganismer som växer till sig. Likaså vilken ”mat” de får, alltså vilken typ av smuts som finns i vattnet. Det färdiga dricksvattnets bakterieflora påverkas därmed av vilket sandfilter det har passerat.

– Precis som vi alltmer börja tala om hur viktig vår tarmflora är för vårt välmående, bör vi också börja prata om vår ”sandflora”. Vi behöver bra sandflora för att hålla bort farliga ämnen från dricksvattnet, så den är viktig för vårt välmående. Bakteriefloran i kranvattnet varierar, och vi vet än så länge väldigt lite om hur den påverkar oss. Den frågan vill vi gärna gräva vidare i, säger Catherine Paul.

Tack vare den här kunskapen går det att bygga nya sandfilter bättre och lättare justera befintliga.

– Man kan likna det vid att baka surdegsbröd. När nya ska byggas tas sand från äldre filtreringsanläggningar.

En annan vinst med att bättre förstå sandfiltrens mikroorganismer är att kunskapen banar väg för ett effektivare varningssystem via så kallad DNA-baserad flödescytometri. Med den här tekniken kortas svarstiden från en till tre dagar till 15 minuter.

En tredje fördel med att förstå sandfloran handlar om att lättare kunna anpassa filtren till förändrade klimatförhållanden.

– Biologiska system påverkas av fukt, temperaturer och annat som förväntas förändras till följd av klimatförändringar. Vi behöver på förhand förstå hur förändringarna påverkar ”sandfloran” så att vi också i framtiden har rent dricksvatten.

Samarbetspartners: Sydvatten och Sweden Water Research.
Finansiär: Vetenskapsrådet.

Länk till artikel:  www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0043135418302288

Text: Kristina Lindgärde

Text hämtat från pressmeddelande från Lunds universitet